Fattigmans superbär


Vinbär är fattigmans superbär, Nordens druvor, så tacksamma och generös bär som är lättodlade och hälsosamma.

De är sprängfylld på C- och E-vitamin och läskande gott till saft, gelé, vin eller en kvist med bär till glassen!

Svart vinbärssaft hade man förr som "stärkande medicin" eller för att förebygga förkylningar. Äter man 100 gram svarta vinbär får man i sig 3 gånger så mycket C-vitamin som det rekommenderade dagsintaget. Mineraler som kalium och kalcium kan bidra till minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Linolensyran i fruktkärnorna kan sänka förhöjda blodfetter.

Vinbärsbuskar går att plantera lite hursomhelst, flera i rad, friväxande bland andra buskar, spaljerade eller i kruka.

De är också lätta att föröka med nedläggning, frö och sticklingar. Nedläggning (avläggare) innebär att man lägger en gren mot marken där den slår rot. Förslagsvis kan man gräva lite i jorden och trycka ned en klyka av metall (t ex tältpinne) runt grenen mot marken.
Fröplantering ger upphov till nya sorter vilka ofta blir sämre än föräldrasorterna men ändå spännande. Men det absolut enklaste sättet är att ta vedartade vintersticklingar från ett årsskott. Sticklingarna kan man ta sent på hösten eller tidigt på våren när busken är i vila. Sticklingarna rotar sig följande sommar.

Hur man gör beror lite på var i landet man bor och vilka väderförhållanden man har, antingen sätter man sticklingarna i krukor eller direkt på växtplatsen under höst och vår när tjälen är tinad. Det viktiga är att de inte torkar utan har lagom med vatten.

Man kan också ta halvt förvedade sensommarsticklingar, i juli och augusti, av skott som är förvedade vid basen men som fortfarande är mjuka och böjliga i toppen.

Jag tar sticklingar när jag ansar under JAS månaderna (juli, augusti och september), jag tar bort de grenar som är mycket gamla eller de som ligger i backen och av de grenar som är rakast använder jag. Jag tar bort de nedersta bladen och trycker ner grenarna så långt det går på ny växtplats och håller jorden fri från växtlighet. Ibland lägger jag tidningar med ny jord runt sticklingar och gräsklipp ovanpå så marken får näring och inte torkar ut. De flesta brukar ta sig.

Sedan kommer ohyra i knopparna nästan varje försommar men det är bara att klippa bort ändarna på grenarna så hinner de inte sprida sig.

När man gör gelé kan man koka med lite omogna bär och blad som innehåller mer pektin så behöver man inte tillsätta extra tillsatser efteråt. Både gelé och saft brukar jag frysa in så behöver jag inte tänka på några konserveringsmedel.