Matkassar från Hellofresh med rabattkod

Laga goda middagar med färska, säsongsbetonade ingredienser

Annons för Hellofresh

Spara upp till 565 kr på dina första 4 matkassor!

20% rabatt på de första 2 matkassar + 10% rabatt på den 3:e och 4:e matkasse

Kod att använda: HELLOAFF565

Direktlänk till erbjudandet HÄR!

Den stora Knoppboken är en bok jag starkt rekommenderar

Den stora knoppboken : Sveriges lövfällande lignoser i vintertid

Annons för Bokus.comFoto: Claes Lööw

En helt underbar bok med vackra och illustrerande bilder som försätter en i ett euforiskt tillstånd med sänkt blodtryck som öppnar upp hela bröstkorgen med djup och ljuvlig andning som ett rofullt meditationspass. Nej jag skojar och överdriver inte, boken är rena medicinen. Har du inte upptäckt magin med träd ännu så kommer du att göra det efter att ha läst boken och en helt ny värld kommer att öppna sig, plötsligt kommer du att se alla trädsorter över allt, hur de lever och mår och deras förändringar under de fyra årstiderna. En liten varning är att du kan bli lite för biten och fixerad att vilja känna igen alla träd 😉

Världens bästa och finaste present till någon som behöver en nystart i livet!

Den stora knoppboken” av Claes Lööw är en botanisk fälthandbok som innehåller över 200 artbeskrivningar och över 600 fotografier. Boken kan beställas från Bokus.com

Liten ordlista:
Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna.

Skogslönn (Acer platanoides)

Beskrivning: Stort träd som kan bli 25 meter högt. Knopparna är motsatta, oftast rödlila, ovala och trubbiga.
Förekomst: Framför allt söder om och upp till Medelpad.

Skogsalm (Ulmus glabra)

Beskrivning: Kan bli 30 meter högt, men drabbas ofta av almsjukan innan de växer sig så höga. Bruna eller svarta tvåradiga knoppar med knoppfjäll med bruna eller vita hår.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Skogslind (Tilia cordata)

Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar. Knoppfjällen är glänsande och kala.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Rönn (Sorbus aucuparia)

Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar. Åtminstone bitvis tätt behårade med vita till bruna hår.
Förekomst: Vanlig i hela landet, på nästan alla typer av marker.

Sälg (Salix caprea)

Beskrivning: Stor buske eller medelstort träd. Har gröna/gråa årsskott och knopparna är kala eller ofta med korta glesa hår. Knoppfjällen är gulröda till mörkbruna.
Förekomst: I hela Sverige på frisk mark.

Ek/skogsek (Quercus robur).

Beskrivning: Känns igen på olikstora knoppar i grenspetsarna. Knopparna är spiralställda och ofta äggrunda. Sidoknopparna står ut.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Hägg (Prunus padus)

Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.

Sötkörsbär (Prunus avium)

Beskrivning: Glänsande bark och rödbruna spiralställda blomknoppar i kluster.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Asp (Populus tremula)

Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.

Apel/vildapel (Malus sylvestris)

Beskrivning: Vildapel kan bli upp till 5 meter höga och har spiralställda, vinröda och i stort sett helt kala knoppar. Även årsskotten är mer eller mindre kala. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten.
Förekomst: Ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.

Ask (Fraxinus excelsior)


Beskrivning: Kan bli 30 meter högt med slät, grå till olivgrön bark. Motsatta, svarta eller mörkbruna knoppar som är något pyramidformade och trubbiga. Sidoknopparna är mindre och runda.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige.

Brakved (Frangula alnus)

Beskrivning: Spiralställda (ibland motsatta) knoppar som är tätt behårade med bruna hår. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten som också har påtagligt ljusa och ofta utdragna lenticeller.
Förekomst: En av våra vanligaste buskar. Växer i hela landet.

Bok (Fagus sylvatica)

Beskrivning: Tvåradiga, bruna, långa och vassa knoppar. Slät, grå bark. Kan bli 30-40 meter högt.
Förekomst: Framför allt i södra Sverige, men kan hittas även i mellersta delarna.

Hassel (Corylus avellana)

Beskrivning: Håriga årsskott med tvåradiga, ovala till runda knoppar. Knoppfjällen är gulgröna till vinröda. Även gulgröna 10-35 mm långa hanhängen kan ses på vintern.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Glasbjörk (Betula pubescens)

Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige.

Vårtbjörk (betula pendula)

Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa ”hartsvårtor”. Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.

Gråal (Alnus incana)

Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.

Klibbal (Alnus glutinosa)

Beskrivning: Tydligt skaftade, blålila och spiralställda knoppar med få knoppfjäll. Oftast kala, grönbruna till rödbruna årsskott med mycket små hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige, men kan påträffas längre norrut.

Stiftelsen Fritz och Ellen Claesons Fond

Sjukhjälp- och donationsfond för boende i Tranemo

ÄNDAMÅL

En tiondel av avkastningen skall årligen läggas till kapitalet.Den årliga afkastningen af denna fond bör hufudsakligen användas till att lindra sjukdoms- och fattigdomsnöd genom att t.ex. 400 Kr. däraf årligen utdelas i poster på 30, 40 och 50 Kronor till sådana fattiga och sjukliga som helst vilja i egen eller hyrda lägenheter försöka genom arbete så långt möjligt är reda sig själva, men till följd af sjuklighet eller ålderdom icke kunna helt förskaffa sig sitt uppehälle.Beträffande återstående afkomst af ofannämda fond 6 a 700 Kr. årligen torde det vara vanskligt att nu närmare reglementera för en fond, som beräknas komma att verka så i framtiden som denna, utan önskar jag öferlemna åt kommunalstämma att efter framdeles sig företendebehof och omständigheter däröfer besluta, därvid hållande sig inom ramen för afsedda ändamålet och med tanke fäst på att där så behof förefinnes lindra hos medellösa uppkommande sjukdomsnöd.

Stipendier och priser

Odla potatis och du blir mätt och rik i själen

Så roligt att odla potatis och vilken härlig känsla att bli mätt av egenodlad mat

FÖRGRO POTATISEN

När man odlar potatis i liten skala bör man alltid förgro potatisen 4-6 veckor före plantering.

  • Lägg potatisarna i en äggkartong eller i en öppen pappkartong.
  • Ställ kartongen i ett riktigt ljust fönster i 15-20 grader.
  • Groddarna ska bli korta starka och knubbiga och gröna eller lätt blåvioletta. Att potatisen med tiden blit grön och skrynklig gör inget.
  • Glöm inte att skriva sortnamn på kartongerna.

sättpotatis förgro potatis

JORD

Till småskalig potatisodling i kärl eller liten jordbädd går det bra att använda färdiggödslad planeringsjord med sand eller lecakulor i påse -  köp jord som du vet är av god kvalitet.

Om du odlar i stor upphöjd jordbädd eller i större skala i köksväxtland med vanlig trädgårdsjord så kan jorden behöva förbättras med t ex barkmull, mullrik kompostjord. Tung lerjord kan jordförbättras med t ex barkmull, mullrik kompostjord, lecakulor, perlite och sand.

Lätt sandjord passar bra för potatis och andra rotfrukter, men den kan behöva blandas upp med mullrik jord eller torvmull. Om man odlar i kärl och använder ny fräsch, köpt, gödslad planteringsjord så brukar man inte behöva tillföra extra växtnäring.

GÖDSEL

Mylla ned köpt kogödsel på påse eller annan stallgödsel om du odlar på friland och jorden behöver ett tillskott av näring. Kogödsel ger mull,fukt och näringsämnena bryts ned långsamt. Försök att undvika att gödsla med hönsgödsel som är starkt och bryts ned fort. Brunnet hästgödsel fungerar också men är torrare och bryts ned fort. Kogödsel innehåller också mer kalium än häst och hönsgödsel som bland annat potatisen behöver för optimal skörd. Kväve behövs också men för mycket kväve ger mycket grön blast och lös, vattnig potatis. Känsligheten för kväve varierar mellan de olika potatissorterna.

Om bladverket är saftigt och friskt och grönt saknas inte kväve. Är bladverket blekt gulgrönt kan man mylla ned lite kogödsel. Tänk på att bladverket också kan se gult och sjukt ut om plantan har fått för mycket eller för lite vatten.

PLANTERING I KÄRL

Det är viktigt att jorden håller en temperatur på minst 10 grader när man planterar potatis, det brukar dock inte vara något problem när man odlar i kärl, pallkrage eller i lite upphöjd jordbädd.

Fyll på kärlet med 10 cm jord och lägg försiktigt ned potatisarna. Groddarna ska peka uppåt från potatisen, var försiktig så att de inte bryts av.

Häll över ett 10 cm jordlager så endast 5 cm jord ligger över potatisen - inte mer. Fyll på med mer jord upp runt hela stänglarna när plantan har vuxit till ca 10 cm. Det skyddar potatisen från solljus så den inte blir grön (giftig och oätlig) och stimulerar till att fler potatisar växer ut plus att det ger mer stöd till potatisplantorna. När man täcker upp med jord runt plantan så växer nya stoloner (utlöpare) ut från stänglarna (blasten). Ytterst på stolonerna bildas små knölar som sedan växer ut till färdiga potatisar. Om man fyller på jord allt eftersom plantan växer kan man öka skörden ordentligt i t ex pallkragar med tre till fyra kragar på höjden. Täck dock inte bladen och vattna regelbundet.

PLANTERING PÅ FRILAND

Bearbeta jorden väl, 15 - 20 cm djupt, så den blir lucker och genomsläpplig och allt ogräs tas bort innan du planterar.

Dra upp raka fåror i jorden. Sätt potatisen med groddarna uppåt. Radavstånd: ca 60 cm med sättavstånd på 20 - 25 cm.

Kupa upp jorden runt plantorna när de har vuxit upp till 10-15 cm höjd. Kupa gärna en gång till under växtperioden.

DAGS ATT SKÖRDA

Hur lång tid det tar för potatisknölarna att bli färdigutvecklade beror på sort och om det är mycket tidig eller sen potatis, var i landet du odlar och hur vädret har varit under säsongen. Skriv planteringsdatum på en etikett som du sätter fast på odlingskärlet eller sätter ner potatisen i potatislandet så att du vet när potatisen är skördefärdig.

Ta inte upp potatisen för tidigt - ett riktmärke kan vara att man skördar potatisen när plantan precis har blommat över. I dag finns det dock sorter som blommar mycket sparsamt som t ex Minerva och King Edward. Det bästa sättet att se om potatisen är klar för upptagning är att krafsa bort översta jordlagret runt knölarna och se efter hur stora de är när det börjar bli dags för skörd.

SLÅ AV BLASTEN

Mycket tidig potatis (färskpotatis) skördas direkt utan att blasten skärs av. Skalet är då mycket tunt och potatisen kan ätas med skal. Tidig potatis (sommarpotatis) tas upp direkt eller så skärs blasten av. På senpotatis (höst- och vinterpotatis) skärs blasten av 2 - 10 cm över jorden när potatisen är färdigutvecklad.

Potatisen får ligga kvar i jorden i ca 3 veckor för att få tjockare skal innan den skördas. Det tjockare skalet gör potatisen mer tålig vid hantering och lagring.

ODLA INTE PÅ SAMMA PLATS

Potatis som odlas på samma plats och i samma jord år efter år drabbas mycket lättare av sjukdomar och växtskadegörare.

På t ex en liten kolonilott där det inte är så stora möjligheter att flytta runt odlingen till olika ställen, kan det med åren bli mycket nematoder och andra skadegörare i jorden. Då gäller det att välja nematodresistena potatissorter och sorter som är allmänt mycket motståndskraftiga mot bladmögel, rostringsvirus, skorv osv. Om Bladmögel dyker upp kan man rädda skörden genom att ta bort (elda upp) blasten på en gång och ta upp potatisen om några veckor, mindre potatisen men förhoppningsvis utan brunröta.

 

Beställ hem sättpotatis från Odla.nu

Annons för Odla.nu