Blå zoner där folk blir äldre

Mystiken kring blå zoner

Det finns platser i världen, så kallade blå zoner, där en stor del av befolkningen blir 100 år eller äldre. Men vad är hemligheten bakom den höga åldern? Hur lever människorna i de blå zonerna och vad äter de? Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart skingrar mystiken.

Publicerad den 26 november, 2015

Det finns fyra blå zoner i världen: Nicoyahalvön (Costa Rica), Sardinien (Italien), Ikaria (Grekland) och Okinawa (Japan). 

– Sannolikt finns det många fler blå zoner i världen. Exempelvis tenderar människor att bli väldigt gamla på vissa orter i Småland. Men för att klassas som blå zon måste det finnas forskning och tydliga bevis för att befolkningen på platsen verkligen blir äldre, förklarar Henrik Ennart. 

Tillvaron kretsar kring mat

Henrik Ennart har under många år intresserat sig för människans åldrande. Han har plöjt forskningen i ämnet och rest till de blå zonerna, för att ta reda på hur människorna där lever sina liv. Något rätt gör de, men exakt vad?

– Det finns självklart en mängd olika faktorer som påverkar hur gammal en människa blir. Men forskarna har ringat in fyra saker som är särskilt viktiga: hälsosam mat, fysisk aktivitet i 
vardagen, socialt nätverk samt en känsla av mål och mening i tillvaron. 

Livet i de blå zonerna kretsar mycket kring maten. 

– De flesta odlar sina egna grödor, vilket ger näringsrika produkter, vardagsmotion och en känsla av mening. Gemensamma måltider bidrar till det sociala.

Vad människor lägger på tallriken skiljer sig en del från blå zon till blå zon. Men det finns vissa gemensamma nämnare.

– I de blå zonerna äter man mycket färska råvaror i säsong. Basmaten är vegetarisk och man äter inte kött varje dag. Man är också sparsam med socker, vitt mjöl och processad mat. En annan sak är att man äter väldigt många olika sorters mat, kosten är absolut inte ensidig. I Okinawa har man som tumregel att äta efter regnbågens färger, för att få i sig så många olika typer av vitaminer och mineraler som möjligt.

Äter långsamt och går inte i pension

De blå zonerna är relativt fattiga områden, vilket gör att människor äter sig mätta, inte mer. Det förekommer helt enkelt inget frosseri. 

– Traditionellt sett äter människorna i de blå zonerna en fiberrik kost, i ett långsamt tempo. Det gör att mättnadskänslan hänger med. Det tar nämligen ungefär 20 minuter för tarmen att skicka en signal till hjärnan om att det inte behövs mer mat. I Okinawa äter människorna ännu mindre, där strävar man efter att bara äta sig mätt till 80 procent. 

I de blå zonerna går människor inte i pension. De äldre är en naturlig del av samhället, de fortsätter jobba så länge de kan och ligger ingen till last. Demenssjukdomar förekommer nästan inte alls. Även sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer är förhållandevis ovanliga.

– Även en person som är 98 år och lite trött måste ge sig ut och vattna sina plantor, annars dör 
plantorna. Det är en stark motor att hålla igång.

Den höga åldern – arv eller miljö?

Men så till den klassiska frågan: Vad väger tyngst, arvet eller miljön? För att ta reda på det har forskare följt människor som har lämnat de blå zonerna och bosatt sig någon annanstans i världen.

– Okinawa-bor som flyttade till Kanada, ett land med hög medellivslängd, blev gamla. Okinawa-bor som flyttade till Hawaii och Brasilien, platser med relativt låg medellivslängd, levde däremot inte alls lika länge. Det tyder på att det inte finns någon särskilt Okinawa-gen.

Vid Okinawa finns flera amerikanska flygbaser, och sedan några decennier tillbaka är platsen väldigt USA-influerad med massor av läskautomater och snabbmatsrestauranger.

– Många människor, framför allt män, har lagt den gamla livsstilen åt sidan. Det har lett till försämrad hälsa och kortare liv. Det är ytterligare ett belägg för att miljön väger väldigt tungt. 

Henrik Ennart har skrivit boken ”Åldrandets gåta” (Ordfront Förlag, 2013). Nu är han aktuell med en ny bok, ”Den blå maten: recept för ett långt och lyckligt liv” (Ordfront Förlag, 2015), som han har skrivit tillsammans med stjärnkocken Niklas Ekstedt. Boken bjuder på 52 rätter, som är framtagna utifrån författarnas kunskap om de blå zonerna och vilken typ av mat som gynnar hälsan.

http://www.ica.se/halsa/artikel/bla-zoner/

Aktivisfonden

Hur ansöker jag till Aktivisfonden?

Aktivisfonden startades år 2015 och det första insamlingsåret är 2015 -2016. Fondens totala summa kommer att förvaltas/investerats med låg risk och avkastningen från det första investeringsåret (2016) kommer att kunna delas ut till sökande i februari år 2017. Den summa som samlas in under det andra insamlingsåret, 2016 – 2017, kommer förvaltas/investeras under år 2017 och avkastningen från fonden kommer att kunna delas ut i februari år 2018 osv. Maxbeloppet per ansökan är 5.000 kr.

Vem kan söka? Aktivisfonden har som mål att ekonomiskt stödja barn med särskilda behov som vill prova på och utveckla sin förmåga inom idrott med målet att må bättre, leva lite sundare och träffa vänner som delar intresset att idrotta och röra på sig. Ansöka kan både individer, familjer, events och föreningar som arbetar med eller för barn med särskilda behov.

Vill du söka bidrag från Aktivisfonden skickar du ett mail till Dan@pondsthlm.com och får därigenom ansökningsformuläret. Formuläret skickar du sedan till:

Aktivisfonden, Rådmansgatan 22, 114 25 Stockholm

Beslut om vilka ansökningar som skall beviljas bidrag gör bidragskommittén i Aktivisfonden. Besluten går ej att överklaga.

Ansökningstiden är årligen från den 1:e september till den 30:e november. Ansökningar som inkommer efter den 30:e november behandlas ej.

Svar på ansökningarna kommer att erhållas i senaste den 28:e februari.

Varmt välkommen med din ansökan fr.o.m 1:a september!

http://aktivis.se/aktivisfonden1/hur-s%C3%B6ker-jag-till-aktivisfonden