11st vackra och tacksamma klätterväxter

Humle, Alpklematis, Skogsklematis, Vildvin, Murgröna, Klätterhortensia, Bokharabinda, Kaprifol, Pipranka, Rosenvial, Kiwi, Kameleontbuske

En kal och tråkig vägg, ett fult gammalt stängsel eller kanske ett dött träd i trädgården fungerar som perfekta klätterstöd.

Det finns många tacksamma klättrande växter att välja bland, vare sig du vill ha något dom växer på höjden eller tvären.

En del har fördel att de kommer igång fort och täcker fort och andra behöver några år på sig innan de sätter fart.

Klätterväxter skapar vackra rum med tapetserade väggar i trädgården!

vildvin



Humle (Humulus lupulus)

En av de mest snabbväxande klättrarna som kan bli 6-7 meter hög. Med hjälp av små sträva ankarhår griper den, finurligt och med styrka ta i underlaget och klättrar perfekt uppför en rak stör som i gamla tiders trädgårdar. När den väl fått fäste blir man inte av med den så lätt.

Humlen täcker bäst i juli. Under senhösten vissnar den ner helt och tar ny fart igen på våren, år efter år. Honplantan översållas i juli av små doftande kottliknande blommor med hanplantan bara får obetydliga små blommor.

Härdig till zon 6, trivs bäst i hyfsat väldränerad jord, vill ha ganska mycket vatten och näring.

Humle


Alpklematis ( Clematis alpina)

Klematissläktet är mycket stort, bara i Sverige finns flera hundra sorter. Alpklematis är en snabb och trevlig sort dom blommar på fjolårsskotten redan i slutet av maj med små klockor. Den förekommer i olika färger. "Klättrar på allt", "växer som ogräs" är några omdömen. Lät den täcka en sten, klättra upp i ett träd eller i en buske, som sedan blommar vackert med klematisblommor.

Härdig till zon 6. Planteras gärna på hösten, djupt med täckande småsten överst. Klarar sol, men sätt helst klematisen så att ned nedre delen är i skugga, gärna av en annan växt, och blommorna i solen.

klematis


Skogsklematis / Summer snow klematis (Clematis Paul Farges)

Starkväxande klematis med en överdådig blomning av vita, stjärnformade blommor som följs av vackra fröställningar. En klematis som snabbt breder ut sig. Klematis vill ha skuggigt och svalt längst ner på stammarna. Plantera gärna perenner där, eller lägg några stenar som skydd. Skydda också rothalsen mot vårsolen. Planteringsdjup 40-50 cm. Zon 1 - 4.

klematis summer snowsommer snow klematis


Rosenvial (Lathyrus latifolius)

Förvillande likt luktärten, men helt utan doft. Rosenvialen är en perenn som återkommer år efter år. Den blommar från juli till september och vissnar helt ned på hösten. Till våren sätter den ny fart igen och kan bli nästan 3 meter hög. Rosenvialen klättrar inte själv måste bindas upp, till exempel mot en spaljé.

Härdig till zon 6, eller i hela landet om vinterns snötäcke är tillräckligt tjockt och isolerar rötterna. Trivs bäst i kalkhaltig, lucker och näringsrik jord.

rosenvial


Kaprifol (Lonicera caprifolium)

Väljer du med näsan är den äkta kaprifolen ett självklart val. Den doftar himmelskt gott. I början av juni fylls trädgården i skymningstid av kaprifolens starka, underbara doft.

Blommorna är gulvita och går åt rosa på utsidan. Kaprifolen växer kraftigt och kan bli 3 till 5 meter hög. Plantera gärna någon växt nedanför eftersom den blir kal nedtill.

Härdig till zon 5. Tacksam utan större krav, men helst inte för torr och sandig jord. Planteras helst i sol eller i halvskugga.

kaprifol


Pipranka (Aristolochia macrophylla)

På jakt efter grönska utan synliga blommor? Pipranka har ett vackert, tätt grönt bladverk med stora hjärtformade blad. De små blommorna döljs i bladverket och ser ut som små böjda pipor, därav det svenska namnet.

Pipranka behöver hjälp av en spaljé eller tunna stödtrådar. Till en början växer den inte så fort, men när den har byggt upp en stomme av grenar blir piprankan en vacker grön prydnad. Den kan bli upp mot 7 meter hög.

Härdig till zon 5. Mycket tacksam utan stora krav på jorden. Inte heller några krav på soligt läge utan kan växa mot norr o ordentlig skugga.

pipranka


Klätterhortensia (Hydrangea petiolaris)

Bildar ett vacker bladverk med ganska stora hjärtformade gröna blad.

Blommar i juni - juli med stora, vackra platta bollar. Efter ett par års tålamod blir det en mycket vacker klätterväxt som kan växa sig 6 - 7 meter hög. Kan beskäras och formas till ett litet träd.

Härdig till zon 4 - 5. Trivs i både sol och skugga så länge den står skyddad för vind. jorden bör vara fuktig och mullrik.

Klätterhortensia



Bokharabinda (Fallopia baldschuanica)

En enastående klätterväxt som kallas "arkitektens tröst" för att att den täcker så bra. Kallas även " a mile a minute". Riktigt så fort växer den inte, men rankorna kan lätt bli upp till 12 meter lång och den tål att beskäras hårt. Bokharabindan blommar på årsskotten från juli och ibland ända in i oktober  med vippor av vita doftande blommor. Den binds upp mot en spaljé, eller kan klättra på små trådar.

Härdig till zon 4. Blommar bäst på solig plats, men klarar även halvskugga. Trivs i varm och mullrik jord, men växer även i lite torrare jord.

bokharabinda



Det finns tre arter av vildvin:

Vanligt vildvin (Parthenocissus vitacea (inserta)

Vanligt vildvin är inte självklättrande på släta ytor och kanske är den något ovanligare i handeln. Vanligt vildvin är lämpligt i sammanhang där man inte vill ha alltför kraftig växt som till exempel ett uterum som ska ges en utvändig grönska och man kan ge klängena något att fästa på, som klena ribbor eller nät. Även lämplig för att klättra i större buskar och mindre träd samt som marktäckare och till att klä in staket och plank.

Vildvinets blad är stora och karaktäristiskt 5-delade ända in till bladstjälken. Plantan ger ett frodigt intryck. I likhet med följande arter bildar den i goda lägen klasar med vackert blåröda och daggiga ”druvor” som dock inte är ätliga annat än för fåglar.

Klättervildvin (Parthenocissus quinquefolia)

Klättervildvin (=fembladig, har femdelade blad). Härstammar i likhet med förra arten från östra Nordamerika där den växer i lövskogar där den klättrar upp i stora träd (heter på engelska Virginia creeper). Förutom häftskivorna är den mycket lik vanligt vildvin, men den växer kraftigare och kan alltså klättra åtskilliga våningar upp på en husfasad med hjälp av sina häftskivor.

Härdigheten för klättervildvin brukar anges till zon 4 men erfarenheten visar att zon 5 inte är några problem och troligen kan den även fungera i zon 6 i söderlägen. Vanligt vildvin brukar anses något härdigare.

klättervildvin

Rådhusvin (Parthenocissus tricuspidata)

Rådhusvin är kanske den elegantaste arten och den som man ofta ser på lite finare byggnader. I USA kallas arten ”Boston ivy” vilket antyder att den är vanlig på många fina universitetsbyggnader där. Som det vetenskapliga namnet anger har bladen tre spetsar, de är dock inte delade ända in utan handflikiga, ungefär som lönnblad. Mycket fina höstfärger och även de unga bladen som växer fram under sommaren har en orangegul färg.

Rådhusvin är lite mindre härdigt; brukar anges till zon 3 men det finns fina exempel från zon 4 där den också kan rekommenderas, åtminstone på söderväggar.

rådhusvin


Murgröna (Hedera helix)

Täcker snabbt stora väggar och plank med hjälp häftrötter på de unga skotten Fin marktäckare på skuggiga, fuktiga platser som under buskar och träd. Mörkbladiga sorter tål skugga bättre. Gamla plantor får hela blad, små blommor och blåa bär.

Bladen är läderartade, glänsande mörkgröna med ljus nervatur, vanligen mindre än åtta centimeter breda, och kan se ut på två sätt. De vanliga bladen är grunt handflikiga med tre till fem flikar, medan de blad som sitter på blombärande skott är spetsigt ovala. Murgröna blommar under hösten, i september-oktober, men först då den är omkring tio år gammal. Beskärning behövs normalt sett inte. Lättodlad, kravlös. Härdig till zon 3-4.

murgröna


Kameleontbuske (Actinidia kolomikta)

Hanplantor har rosavita, mycket dekorativa, bladspetsar. Är släkt med kiwi. Blommorna är små, vita och doftar gott. Man måste även ha en honplanta om man vill har frukt som är små och söta.

Kameleontbusken ska planteras så att den kan får stöd och slingra sig upp utmed en vägg eller i en pergola. På rätt plats är den starkväxande och ger ett tätt bladverk. Planteras i soliga lägen i djup väldränerad jord. Härdig till zon 5.

kameleontbuske


 

Annons för Granngården

Granngården.se har ett STORT och unikt sortiment på klätterväxter och klängväxter. Där kan du köpa klätterväxter som enbart finns online på granngården.se och du kan välja hemleverans till dörren.

Med klätterväxter får du en planta som kommer utvecklas och pryda din trädgård med grönska och liv, en del  finner sig till rätta på ganska kort tid och andra kan ta några år men sedan kommer tålamodsbelöningen 🙂

 

 

ARKIV 2014 – 2021

PANKPRAKTIKAN INNEHÅLL

Uppstammade Hortensior

"Vipphortensiaträd"

Scenes in a shady garden in Toronto, Ontario, Canada. Designed by Janet Rosenberg & Studio, also based in Toronto. Photos by Jeff McNeill Photography. Website: https://jrstudio.ca
Instagram: https://www.instagram.com/janetrosenbergstudio/

Images via the designer’s website.

Hösten en bra tid att plantera buskar

Ta sticklingar

Nod Bild: från boken Förökning och beskärning av Steve Bradley, Miranda Smith


Vegetativ förökning

Vegetativ förökning innebär att man tar växtdelar från en moderplanta och gör nya plantor. Dessa plantor blir då genetiskt lika moderplantan och kallas för en klon. Det finns många olika tekniker att föröka växter vegetativt.

 Örtartade sticklingar

 Årstid: Försommar till högsommar, beroende på art.

Örtartade sticklingar är något äldre än mjuka sticklingar och något yngre än halvförvedade. I likhet med mjuka sticklingar befinner de sig fortfarande i en snabbväxande, vegetativ fas, så de rotar sig mycket snabbt. Men de är lättare att handskas med eftersom veden i dem har mognat mer och de vissnar inte lika lätt.
www.odla.nu

  • Blomsterlönn

  • Alacia

  • Al

  • Björk

  • Änglatrumpet

  • Brunfelsia

  • Syrenbuddleja

  • Buxbom

  • Lampborste

  • Kryddbuske

  • Judasträd

  • Stor  rosenkvitten

  • Kroton

  • Blomsterkornell

  • Oxbär

  • Deutzia

  • Törel

  • Fikon

  • Forsythia

  • Fuchsia

  • Hibiskus

  • Järnek

  • Kalmia

  • Kerria

  • Paradisbuske

  • Lantana

  • Sommarmalva

  • Rosling

  • Magnolia

  • Nandina domestica

  • Solvisare

  • Pelargon

  • Doftschersmin

  • Balsampoppel

  • Fingerört

  • Gamandrar


Mjuka sticklingar

Årstid: Försommar till högsommar, beroende på art.

Hur vet man det? Under försommaren eller högsommaren kan man testa detta genom att böja en toppgren i 90 graders vinkel, ungefär 15 centimeter från toppen. Om den går av med ett tydligt knäppande ljud är den i rätt mjuk sticklingsfas.

mjuka-sticklingar

www.theorinstradgardar.com

  • Japansk lönn

  • Häggmispel

  • Aukuba

  • Berberis

  • Syrenbuddleja

  • Boxbom

  • Callicarpa

  • Kryddbuske

  • Skäggbuske

  • Stor rosenkvitten

  • Konvaljbuske

  • Videkornell

  • Skenhassel

  • Perukbuske

  • Tibast

  • Bruddeutzia

  • Vingbenved

  • Klätterbenved

  • Forsythia

  • Stor häxal

  • Trollhassel

  • Murgröna

  • Hortensia

  • Itea virginiana

  • Kerria

  • Paradisbuske

  • Lagerströmia

  • Vaxliguster

  • Kaprifol

  • Magnolia

  • Doftschersmin

  • Photinia davidiana

  • Fingerört

  • Azalea

  • Vresros

  • Pil, sälg

  • Fläder

  • Spirea

  • Stenkamelia

  • Syren

  • Hybridolvon

  • Praktry


Halvförvedade sticklingar

Årstid: Senvår till högsommar, beroende på art.

Går inte lika lätt att böja eller bryta av som mjuka sticklingar, har blivit segare i konsistensen.

www.allerstradgard.se

  • Vinterbuske

  • Blomsterlönn

  • Kiwifrukt

  • Pipranka

  • Malört

  • Aukuba

  • Berberis

  • Bupleurum Fruticosum

  • Buxbom

  • Callicarpa

  • Cedertuja

  • Kamelia

  • Trumpetranka

  • Blåblomma

  • Rosenkvitten

  • Oxbär

  • Leylandcypress

  • Deutzia

  • Ljung

  • Benved

  • Forsythia

  • Grevillea

  • Hebe

  • Murgröna

  • Hibiskus

  • Hortensia

  • Järnek

  • Indigo

  • Jasmin

  • Enbuske

  • Kalmia

  • Lagerblad

  • Lavendel

  • Kaprifol

  • Magnolia

  • Skäggört

  • Schersmin

  • Buskrosling

  • Podocarpus

  • Fingerört

  • Eldtorn

  • Rhodedendron

  • Rosmarin

  • Fjärlisranka

  • Vinterbär

  • Spirea

  • Syren

  • Idegran

  • Olvon

  • Vin

  • Praktry


Vedartade sticklingar

Årstid: Senhöst till vinter, när växterna har gått i vila.

Vintersticklingar ska klippas när alla knoppar är i fullkomlig vila från november till mitten av januari, något senare går om man bor i övre halvan av landet. Anledningen är att när man väl skurit av sticklingen från moderplantan måste den överleva på de reserver av energi som finns lagrad tills den fått nya rötter.

www.alltomtradgard.se

  • Abelia

  • Kiwifrukt

  • Syrenbuddleja

  • Kamelia

  • Trumpetranka

  • Kornell

  • Kvitten

  • Deutzia

  • Escallonia

  • Fikon

  • Forsythia

  • Franklinträd

  • Garrya

  • Murgröna

  • Frilandshibiskus

  • Vippspirea

  • Hortensia

  • Jasmin

  • En

  • Kerria

  • Axtry

  • Liguster

  • Kaprifol

  • Vildvin

  • Schermin

  • Rhodedendron

  • Ros

  • Sälg, pil

  • Helgonört

  • Stefandra

  • Olvon

  • Vin

  • Praktry


Jag har lyckats med:

  • Doftschersmin
  • Ölandstok
  • Vildvin
  • Kaprifol
  • Murgröna
  • Rosor
  • Lavendel
  • Pil
  • Sälg
  • Vide
  • Syren
  • Paradisbuske
  • Vinbärsbuskar
  • Rosenspirea
  • Rhododendron
  • Forsythia
  • Rysk kornell
  • Diabolo
  • Norsk spirea
  • Boll olvon
  • Oxbär
  • Fläder

Man kan också ta sticklingar på många perenner, örtartade sticklingar, man klipper av toppen på plantan innan blomning, tar en pinne och gör hål i jorden och stoppar ned den nya plantan. Moderplantan brukar få dubbelblomning och bli lägre vilket många gånger har en fördel genom att de högre växterna gärna lägger sig ned vid blåst och regn.

Enkla plantor att göra sticklingar på är höstsolros, såpnejlika, höstflox, sköldpaddsört, lysing, gullris, lupin, kärleksört...skulle gärna vilja ha fler tips om fler sticklingsvänliga växter!!!

Skicka ditt tips till Pankpraktikan!

Och många sticklingar har jag också misslyckats med men det är ju gratis så det är bara att försöka igen under andra förhållanden, nya årstider och växtplatser.

Alla mina sticklingar har jag satt rakt i jord på plats där de ska växa. Jag har valt perioder när de har regnat mycket och placerat en stol eller något liknande som har fått ge skugga. Jag använder inga plastpåsar men vattnar däremot ofta.

Mycket av den nya växtens etablering beror också på hur vädret är de närmsta åren, om växten hinner utveckla bra rotsystem eller inte

Jag brukar passa på att ta sticklingar när jag beskär och då blir de många sticklingar, ibland överlever en och ibland alla sticklingar, varje vår är det så spännande att se vilka grenar som bildar knoppar.

Om det är örtartade eller mjukare sticklingar brukar jag först göra hål i jorden med ett armeringsjärn innan jag trycker ned dem djupt ned i hålet.

Jag klipper rakt av med en vass sekatör under ett bladpar och snett av där upp, så att vatten rinner av och för att det är lättare att se vad som är sticklingens topp som man inte trycker ned fel ände.

Sedan tas alla sidoskott bort och skrapar bort lite av barken längst ned så det blir "sår" där rötter sedan kommer växa ut. Sticklingspinnarna blir ca 25 cm långa med något enstaka blad kvar.Trycker sedan ned 70 % av pinnens längd i jorden. Om jag inte planterar dem direkt sätter jag dem i en hink med vatten i skuggan.

Alla mina sekatörer är premier från trädgårdstidningar, de är guld värda!

seka


 

forokning-och-beskarning

 Förökning och beskärning

av Steve Bradley, Miranda Smith

Antal sidor: 298

249 kr

Listorna på lämpliga växter på sidan för respektive stickling kommer från boken Förökning och beskärning.