Nyzeeländsk spenat! Tacksam sommargrönsak som man skördar och skördar

Rabatt på fröer

-Annons för Nyzeeländsk spenat hos odla.nu-nyzeeländsk spenatNyzeeländsk spenat >>

Nyzeeländsk spenat (Tetragonia expansa) är rik på både C-vitamin och A-vitamin, B-vitamin och mineraler. Den innehåller inte lika mycket oxalsyra som spenat vilket ger ett högre näringsvärde.

Nyzeeländsk spenat tillhör familjen Aizoaceae och är alltså inte släkt med vanlig spenat, även om den både smakar och används som sådan. Förkultiveras i april, direktsås först när risken för frost är över eftersom den är köldkänslig. Nyzeeländsk spenat går inte så lätt i blom vilket gör den lämplig för varma och ljusa förhållanden.

Den skördas efterhand som blad och skottspetsar växer till. Används som spenat. Kan djupfrysas efter förvällning. Texten är kopierad från boken Rätt ur jorden - handbok i självhushållning av Bella Linde & Lena Granefelt

självhushållning

Ha indisk spenat i vardagsrummet

Denna planta har hamnat på min önskelista! Älskar spenat!

https://www.blomsterlandet.se/Vaxtinformation/Inomhusvaxter/Krukvaxter/Blommande/Malabarspenat/

Man kan också odla på sommaren på en skyddad plats eller i växthus! 1-årig

MALABARSPENAT 'Rubra' i gruppen Fröer / Grönsaksväxter / Bladgrönsaker / Övriga bladgrönsaker hos Impecta Fröhandel (9806)

 

https://www.impecta.se/sv/artiklar/malabarspenat.html

Sedan finns Rankspenat som är flerårig och ska klara upp till zon 5-6!

Vilken guldgruva om den trivs!

Rankspenat, ekofrö

Hablitzia thamnoides

Rankspenaten tillhör samma familj som spenat och mangold, Amarantväxterna, tidigare Målleväxterna, men är till skillnad från dem flerårig och klängande. Den växer vild i Kaukasus och kom till Sverige på 1800-talet och används både till mat och som prydnadsväxt.
Den trivs bäst i en fukthållande och näringsrik jord i sol eller halvskugga, där den kan bil både 3 och 4 meter hög om den inte beskärs.
Rankspenaten är en tacksam och lättodlad perenn som är härdig i större delen av landet och som snällt, tidigt på våren, ger ett överflöd av spenatlika blad och toppskott till soppor, grytor, fräs etc.

Bild från http://37nyman.blogspot.se/

 

Planera och drömma är halva resan!

Giftigt för hunden!

tunga

Den här har vi kopierat ut  från Vovvenshörna och satt på kylskåpsdörren så vi aldrig ger några matrester med detta innehåll!

Nedan följer en lista på mat, varor och ämnen som är direkt giftiga eller farliga för hundar att förtära.

Övriga produkter såsom glykol, motorolja, rengöringsmedel, råttgift osv. som är giftiga vid förtäring för oss människor är även giftiga för hundar. Kontakta alltid veterinär eller djursjukhus om det är akut. Vid övriga frågor angående förgiftning hos djur kan ni kontakta Giftinformationscentralen på telefon 08-331231.
 
Alger - Blågröna alger finns i sjöar och vattendrag och innehåller cyanobakterier som kan göra hunden sjuk och även orsaka dödsfall.
 
Avokado - Innehåller persin och är ett giftigt ämne för hundar.
 
Bariumsalt - Finns i bl.a i fyrverkeripjäser (även avskjutna) och tomtebloss och är mycket giftigt.
 
Ben - Alla typer av köttben från hushållet för att vara på den säkra sidan
 
Bittermandel - Bittermandel innehåller ämnet amygdalin
som i kroppen bildar giftet cyanid.
 
Broccoli - Rå broccoli är irriterande för hundens mage och dödligt i stora mängder. Kokt broccoli går bra dock i små portioner.
 
Choklad & kakao - Innehåller teobromin som är mycket giftigt. Desto mörkare choklad desto högre doser av teobromin.
 
Citrusfrukter - Bör inte överdoseras då dessa kan leda till diarré och i sin tur uttorkning.
 
Deg - Jästsvampar kan producera alkohol i hundens mage med alkoholförgiftning som följd.
 
Ekollon - Innehåller tannin som är retande för magtarmkanalen och skadligt för njurar och lever. I högre doser är det även dödligt.
 
Grönmögelost - Innehåller svampen penicillium roqueforti som hundar är mycket känsliga för.
 
Insjöfisk - Kokt fisk går bra. Rå fisk kan ge mask och parasiter.
 
Ibuprofen - Mycket giftigt.
 
Julblommor - Hyacinter, Amaryllis och Tazetter är giftiga för både hund och katt. Orsakar diarré och kräkningar.
 
Koffein - Finns i kaffesump, tepåsar och energidrycker. Kan orsaka kräkningar, agitation, hjärtklappningar och kan även vara dödligt.
 
Lök - Lök i alla varianter och former (även vitlök) är livsfarligt redan vid små doser. Lök innehåller thiousulfat som ger förändringar i blodsystemet och påverkar syreupptagningen. Lök orsakar att de röda blodkropparna briserar med blodbrist som påföljd.
 
Macadamianötter - Kan ge kräkningar, svaghet, feber och förlamning.
 
Muskot - Innehåller myristicin som kan ge ökad hjärtfrekvens, epileptiska anfall, magsmärta och högt blodtryck.
 
Mjölkprodukter(Laktos) - Hundar är laktosintoleranta och intag av laktos kan ge magbesvär såsom kolik och diarré.
 
Nötter - Kan orsaka stopp i magtarmkanalen.
 
Potatis - Rå potatis innehåller solanin och kan ge kräkningar, diarré, yrsel och kramper. Kokt potatis är ofarligt men kan vara svårt för magen att smälta.
 
Rabarber & rabarberblad - Innehåller oxalsyra som binder kalcium och kan leda till att kroppen urlakas på kalcium.
 
Russin - Kan ge akut och livsfarlig njursvikt.
 
Rå äggvita - Hindrar kroppen att ta upp vissa näringsämnen och bör ej ges regelbundet. Äggula är helt ofarlig.
 
Rödbetor - Innehåller oxalsyra som binder kalcium och kan leda till att kroppen urlakas på kalcium.
 
Salt - Ett gram per kilo kroppsvikt kan ge saltförgiftning med kräkningar, kramper, diarré och medvetslöshet som följd.
 
Saffran - I större mängder är saffran giftigt. I mindre mängder kan den orsaka magknip och diarré.
 
Spenat - Innehåller oxalsyra som binder kalcium och kan leda till att kroppen urlakas på kalcium.
 
Svamp - Många är mindre lämpliga och en del direkt giftiga.
 
Tomater - Omogna tomater och tomat i större mängd kan orsaka skakningar och arytmier på hjärta samt påverka mat-, urin- och nervsystemet.
 
Vindruvor - Kan ge akut och livsfarlig njursvikt.
 
Xylitol - Ett sötningsmedel som finns i tandkrämer och tuggummin. Hundar kan få en allvarlig sänkning av blodsockret och leverpåverkan.
 

 

|
 

Spenatlasagne

Ingredienser

1 kg fryst hackad spenat

1 kg fryst bladspenat

5 dl grädde

5 vitlöksklyftor

veggbuljong

salt

svartpeppar

5 tomater

2 dl riven ost

lasagneplattor

2 msk mjöl + 3 msk smör till redningen


Gör så här

All fryst spenat blandas med salt och 5 dl grädde på högsta värme, pressa i vitlöken, lägg i buljong och peppar. Smält en klick smör i en kaffekopp i mikron och blanda i mjölet med en smörkniv så det blir en jämn smet sedan blandas detta ut i spenatsåsen. På detta vis blir det garantera klumpfritt.

Varva spenat blandningen med lasagneplattorna i en ugnsform. På det översta lagret läggs tomatbitar med citronpeppar och ost på. 

Tillagas i mitten av ugnen på 220 grader med folie i ca 30 minuter, ta av folien och låt lasagnen sätta sig i 10 minuter på diskbänken och pusta ut.

Serveras med ägg & sallad! Gärna rårivna morötter med lite apelsinsaft!