Foto: Claes LööwEn helt underbar bok med vackra och illustrerande bilder som försätter en i ett euforiskt tillstånd med sänkt blodtryck som öppnar upp hela bröstkorgen med djup och ljuvlig andning som ett rofullt meditationspass. Nej jag skojar inte och överdriver absolut inte, boken är rena medicinen. Har du inte upptäckt magin med träd ännu så kommer du att göra det efter att ha läst boken och en helt ny värld kommer att öppna sig, plötsligt kommer du att se alla trädsorter över allt, hur de lever och mår och deras förändringar under de fyra årstiderna. En liten varning är att du kan bli lite för biten och fixerad att vilja känna igen alla träd 😉
Världens bästa och finaste present till någon som behöver en nystart i livet!
”Den stora knoppboken” av Claes Lööw är en botanisk fälthandbok som innehåller över 200 artbeskrivningar och över 600 fotografier. Boken kan beställas från Bokus.com
Liten ordlista:
Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna.
Beskrivning: Stort träd som kan bli 25 meter högt. Knopparna är motsatta, oftast rödlila, ovala och trubbiga.
Förekomst: Framför allt söder om och upp till Medelpad.
Beskrivning: Kan bli 30 meter högt, men drabbas ofta av almsjukan innan de växer sig så höga. Bruna eller svarta tvåradiga knoppar med knoppfjäll med bruna eller vita hår.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar. Knoppfjällen är glänsande och kala.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar. Åtminstone bitvis tätt behårade med vita till bruna hår.
Förekomst: Vanlig i hela landet, på nästan alla typer av marker.
Beskrivning: Stor buske eller medelstort träd. Har gröna/gråa årsskott och knopparna är kala eller ofta med korta glesa hår. Knoppfjällen är gulröda till mörkbruna.
Förekomst: I hela Sverige på frisk mark.
Beskrivning: Känns igen på olikstora knoppar i grenspetsarna. Knopparna är spiralställda och ofta äggrunda. Sidoknopparna står ut.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.
Beskrivning: Glänsande bark och rödbruna spiralställda blomknoppar i kluster.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.
Beskrivning: Vildapel kan bli upp till 5 meter höga och har spiralställda, vinröda och i stort sett helt kala knoppar. Även årsskotten är mer eller mindre kala. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten.
Förekomst: Ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Kan bli 30 meter högt med slät, grå till olivgrön bark. Motsatta, svarta eller mörkbruna knoppar som är något pyramidformade och trubbiga. Sidoknopparna är mindre och runda.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Spiralställda (ibland motsatta) knoppar som är tätt behårade med bruna hår. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten som också har påtagligt ljusa och ofta utdragna lenticeller.
Förekomst: En av våra vanligaste buskar. Växer i hela landet.
Beskrivning: Tvåradiga, bruna, långa och vassa knoppar. Slät, grå bark. Kan bli 30-40 meter högt.
Förekomst: Framför allt i södra Sverige, men kan hittas även i mellersta delarna.
Beskrivning: Håriga årsskott med tvåradiga, ovala till runda knoppar. Knoppfjällen är gulgröna till vinröda. Även gulgröna 10-35 mm långa hanhängen kan ses på vintern.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige.
Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa ”hartsvårtor”. Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.
Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.
Beskrivning: Tydligt skaftade, blålila och spiralställda knoppar med få knoppfjäll. Oftast kala, grönbruna till rödbruna årsskott med mycket små hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige, men kan påträffas längre norrut.
Källa: SLU
Askskottsjukan skördar massor av offer bland Europas askar och arten är starkt hotad av utrotning. Nu letar forskare från SLU och Skogforsk med ljus och lykta efter friska askar som kan bilda en bas för en ny, frisk ask-population. Men de behöver allmänhetens hjälp för att klara det innan det är för sent!
Nyligen kom en rapport från IPBES som säger att en miljon av jordens arter hotas av utrotning. Asken är en av dem.
Lars-Göran Stener från Skogforsk och Michelle Cleary från SLU leder ett projekt där det urval av resistenta askar som har gjorts tidigare ska utökas med fler exemplar. För att vinna kampen mot askskottsjukan behöver forskarna allmänhetens hjälp att hitta de askar som har en genetisk motståndskraft. De har redan några exemplar, men det behövs fler för att bygga upp en helt ny population. Därför vill forskarna att vi håller ögonen öppna och rapporterar de friska askar som vi ser under våra utflykter i skogen.
Det avgörande för om en ask ska rapporteras in eller inte, är att den är frisk och står i ett litet eller större bestånd med sjuka askar. De friska askar som står ensamma i till exempel en trädgård har kanske inte blivit utsatta för smittan, och då vet vi inte om den har de motståndskraftiga generna. Står den däremot bland andra, uppenbart smittade, askar så kan man utgå ifrån att den har motståndskraften som forskarna söker.
Lars-Göran Stener, Skogforsk, tar nu mer än gärna emot rapporter om friska askar i Sverige. Hittar du en frisk ask med sjuka "grannar" – rapportera den till forskarna på den här adressen: lars-goran.stener@skogforsk.se så kan du vara med och rädda en av jordens alla hotade arter!
I andra nordiska länder pågår liknande forskning, och genom nätverkande mellan forskare i olika länder kan resultaten bindas samman, forskningen utvärderas och utvecklas – och asken kanske räddas! Organisationen Nordic Forest Research (SNS) är en av finansiärerna av nätverkandet.
Texten bygger på ett pressmeddelande från Skogssällskapet (2019-05-06). men fortfarande aktuellt!
OBS: inrapportering av motståndskraftiga askar görs via e-post till Stener
Lars-Göran Stener, forskare
Skogforsk
lars-goran.stener@skogforsk.se, 070-621 86 25
Michelle Cleary, forskare
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
michelle.cleary@slu.se, 040-41 51 81
https://www.slu.se/en/cv/michelle-cleary/
https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/5/hjalp-till-att-radda-asken/
