olycksfall

Stiftelsen Monica och Olle Jansons Minne
Steninge allé 8
Jan-Olov Ströhm
195 91 MÄRSTA

Ändamålet för stiftelsen skall vara att årligen utdela ett eller flera stipendium eller bidrag till personer som bott eller bor och verkar i framförallt Märsta eller dess närområde och som är i behov av extra stöd och stimulans för exempelvis rehabilitering vid sjukdom eller olycksfall och även stroke o liknande handikapp, men även till personer som lider av medfödda handikapp.

Stipendium eller bidrag kan även riktas mot en hel grupp som ex.vis Märsta Sjukhem eller Arhem, Väntjänsten, Sv. Kyrkans diakoniverksamhet m.m.

Syftet med stipendiet/bidraget skall dock alltid vara att det utdelas till personer som ej kan påräkna det statliga eller kommunala skyddsnätets behovstäckning. Stipendiet får ej tilldelas person som istället skulle kunnat erhålla statligt eller kommunalt bidrag för den aktuella rehabiliteringen.Styrelsen äger dock rätt att om något speciellt ändamål skulle komma upp som ej innefattas i ovanstående stycke, och som styrelsen finner behjärtansvärt att stödja, må 50 % av utdelningssumman i detta stycke (A) fritt förvaltas av styrelsen. Dessa ändamål kan ex.vis vara riktat mot ett kulturellt eller konstnärligt ändamål, eller person(er) med anknytning härtill, eller till kommunens förskönande av bestående värde. 25 % av den årliga stipendiesumman skall årligen tilldelas yngre person(er) som framförallt är bosatta eller verkar inom Märsta eller dess närområde, för utbildning och förkovran inom hantverksorienterade yrken.

Stiftelsen för gamla tjänarinnor : skildring av en svunnen tid : en historik / Rolf af Klintberg

För drygt hundra år sedan var nästan 100 000 kvinnor anställda i hushållsarbete hos familjer i städerna. Det var ofta den enda försörjningsmöjligheten för de kvinnor som inte tillhörde de välbärgade klasserna.

Dessa lågavlönade tjänarinnor var en förutsättning för den borgerliga livsstilen med bonade golv, nyputsat silver, brutna servetter, krusade örngottsband, konstfärdiga smöruppläggningar, visiter och kalas.

När hög ålder eller sjukdom gjorde att de inte kunde arbeta längre, stod de på bar backe utan vare sig familj eller hem. De sociala skyddsnät som finns idag fanns inte då och den första folkpensionen (ett mycket litet belopp) infördes först år 1913. Tjänarinnorna var hänvisade till välgörenhet och det var ett privat initiativ som grundade Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor. Den här skriften berättar om stiftelsen och om de kvinnor som bodde på hemmet.

Stiftelsen för gamla tjänarinnor

Ändamål: Att i första hand åt kvinnor, som troget arbetat i annans tjänst - företrädesvis sådana som tillhör eller längre tid tillhört Stockholms kommun - lämna hjälp, varav de på grund av ålder, sjuklighet, olycksfall eller annan anledning är i behov.

Hjälp lämnas i form antingen bostad med värme, lyse och - om möjligt - tillfällig sjukvård jämte, i händelse av behov, årligt underhållsbidrag eller ock bidrag dels till organisationer eller andra juridiska behövande ålderstigna sjuka eller handikappade, dels ock för främjande av vetenskaplig forskning inom gerontologi och annan vetenskap med anknytning därtill.

Ansökan: På särskild blankett som kan beställas per telefon eller du kan söka via nätet