Vilket träd är det?

ek

EK!

Annons för Adlibris

Svenska träd : upptäck, känn igen och använd

av Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf
Inbunden, Svenska, 2010-10-25
 164kr

Nyfiken på årets fröer

Rabattkod som gäller t.o.m. söndag den 21/1

Annons för Odla.nu

Ange rabattkod: frofestival i kassan för att få 15% rabatt*Gäller ej yrkesodlarfröer. Giltig t.o.m. söndag, 22/1-2023. 

Är du pollenallergisk?

20% på typ ALLT mot pollen! 🍃

Annons för Meds
20% rabatt på pollenmedicin till den 4 april!
Vilken pollenmedicin är bäst när...? MEDS farmaceuter ger svar!
Det finns oändligt många val när det kommer till att välja pollenallergimedicin... Vissa har man hört att man kan bli trött av? Och vilken av alla allergimediciner är bäst vid just pollenbesvär? Nedan har MEDS farmaceuter svarat på de absolut vanligaste frågorna om pollenmedicin – så att du kan hitta bäst lindring för just dig! ❤️💪Vilken pollenmedicin ska man börja med att testa?Ett tips är att börja med Desloratadin. Den har utbredd effekt på alla allergiska besvär samtidigt som den inte har många besvärliga biverkningar. Om du är i behov nässpray eller ögondroppar kan man nästan alltid börja med att använda Livostin nässpray och Livostin ögondroppar. De kan användas av barn, vuxna och även gravida.Vilken pollenallergimedicin fungerar bäst när man har besvär med röda kliande ögon?Livostin eller Lomudal ögondroppar.Vilken pollenallergimedicin fungerar bäst när man har besvär som trötthet och huvudvärk?Allegra lär vara bäst i det fallet. Man ska dock inte glömma att en överdosering av den orsakar i sig trötthet och huvudvärk. Det gäller nästan alla antihistaminer.Vilken pollenallergimedicin fungerar bäst när man har kli i halsen?Desloratadin tabletter tillsammans med nässpray. Nässprayen kommer blockera att man andas in pollen som kan gå ner i halsen och orsaka irritation.Vilken pollenallergimedicin blir man inte trött av?Minst trött blir man av Allegra och Desloratadin.Med vilken medicin ska man behandla barn med pollenallergi?Livostin nässpray och Livostin ögondroppar.Vilken pollenallergimedicin fungerar bäst när man har besvär som nästäppa, rinnsnuva, nysningar?Livostin nässpray.

Lär dig att känna igen och se träden, rena terapin!

Den stora knoppboken : Sveriges lövfällande lignoser i vintertid

Annons för Bokus.comFoto: Claes Lööw

En helt underbar bok med vackra och illustrerande bilder som försätter en i ett euforiskt tillstånd med sänkt blodtryck som öppnar upp hela bröstkorgen med djup och ljuvlig andning som ett rofullt meditationspass. Nej jag skojar inte och överdriver absolut inte, boken är rena medicinen. Har du inte upptäckt magin med träd ännu så kommer du att göra det efter att ha läst boken och en helt ny värld kommer att öppna sig, plötsligt kommer du att se alla trädsorter över allt, hur de lever och mår och deras förändringar under de fyra årstiderna. En liten varning är att du kan bli lite för biten och fixerad att vilja känna igen alla träd 😉

Världens bästa och finaste present till någon som behöver en nystart i livet!

Den stora knoppboken” av Claes Lööw är en botanisk fälthandbok som innehåller över 200 artbeskrivningar och över 600 fotografier. Boken kan beställas från Bokus.com

Liten ordlista:
Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna.

Skogslönn (Acer platanoides)

Beskrivning: Stort träd som kan bli 25 meter högt. Knopparna är motsatta, oftast rödlila, ovala och trubbiga.
Förekomst: Framför allt söder om och upp till Medelpad.

Skogsalm (Ulmus glabra)

Beskrivning: Kan bli 30 meter högt, men drabbas ofta av almsjukan innan de växer sig så höga. Bruna eller svarta tvåradiga knoppar med knoppfjäll med bruna eller vita hår.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Skogslind (Tilia cordata)

Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar. Knoppfjällen är glänsande och kala.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Rönn (Sorbus aucuparia)

Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar. Åtminstone bitvis tätt behårade med vita till bruna hår.
Förekomst: Vanlig i hela landet, på nästan alla typer av marker.

Sälg (Salix caprea)

Beskrivning: Stor buske eller medelstort träd. Har gröna/gråa årsskott och knopparna är kala eller ofta med korta glesa hår. Knoppfjällen är gulröda till mörkbruna.
Förekomst: I hela Sverige på frisk mark.

Ek/skogsek (Quercus robur).

Beskrivning: Känns igen på olikstora knoppar i grenspetsarna. Knopparna är spiralställda och ofta äggrunda. Sidoknopparna står ut.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Hägg (Prunus padus)

Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.

Sötkörsbär (Prunus avium)

Beskrivning: Glänsande bark och rödbruna spiralställda blomknoppar i kluster.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Asp (Populus tremula)

Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.

Apel/vildapel (Malus sylvestris)

Beskrivning: Vildapel kan bli upp till 5 meter höga och har spiralställda, vinröda och i stort sett helt kala knoppar. Även årsskotten är mer eller mindre kala. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten.
Förekomst: Ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.

Ask (Fraxinus excelsior)


Beskrivning: Kan bli 30 meter högt med slät, grå till olivgrön bark. Motsatta, svarta eller mörkbruna knoppar som är något pyramidformade och trubbiga. Sidoknopparna är mindre och runda.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige.

Brakved (Frangula alnus)

Beskrivning: Spiralställda (ibland motsatta) knoppar som är tätt behårade med bruna hår. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten som också har påtagligt ljusa och ofta utdragna lenticeller.
Förekomst: En av våra vanligaste buskar. Växer i hela landet.

Bok (Fagus sylvatica)

Beskrivning: Tvåradiga, bruna, långa och vassa knoppar. Slät, grå bark. Kan bli 30-40 meter högt.
Förekomst: Framför allt i södra Sverige, men kan hittas även i mellersta delarna.

Hassel (Corylus avellana)

Beskrivning: Håriga årsskott med tvåradiga, ovala till runda knoppar. Knoppfjällen är gulgröna till vinröda. Även gulgröna 10-35 mm långa hanhängen kan ses på vintern.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.

Glasbjörk (Betula pubescens)

Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige.

Vårtbjörk (betula pendula)

Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa ”hartsvårtor”. Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.

Gråal (Alnus incana)

Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.

Klibbal (Alnus glutinosa)

Beskrivning: Tydligt skaftade, blålila och spiralställda knoppar med få knoppfjäll. Oftast kala, grönbruna till rödbruna årsskott med mycket små hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige, men kan påträffas längre norrut.