När man odlar potatis i liten skala bör man alltid förgro potatisen 4-6 veckor före plantering.
Till småskalig potatisodling i kärl eller liten jordbädd går det bra att använda färdiggödslad planeringsjord med sand eller lecakulor i påse - köp jord som du vet är av god kvalitet.
Om du odlar i stor upphöjd jordbädd eller i större skala i köksväxtland med vanlig trädgårdsjord så kan jorden behöva förbättras med t ex barkmull, mullrik kompostjord. Tung lerjord kan jordförbättras med t ex barkmull, mullrik kompostjord, lecakulor, perlite och sand.
Lätt sandjord passar bra för potatis och andra rotfrukter, men den kan behöva blandas upp med mullrik jord eller torvmull. Om man odlar i kärl och använder ny fräsch, köpt, gödslad planteringsjord så brukar man inte behöva tillföra extra växtnäring.
Mylla ned köpt kogödsel på påse eller annan stallgödsel om du odlar på friland och jorden behöver ett tillskott av näring. Kogödsel ger mull,fukt och näringsämnena bryts ned långsamt. Försök att undvika att gödsla med hönsgödsel som är starkt och bryts ned fort. Brunnet hästgödsel fungerar också men är torrare och bryts ned fort. Kogödsel innehåller också mer kalium än häst och hönsgödsel som bland annat potatisen behöver för optimal skörd. Kväve behövs också men för mycket kväve ger mycket grön blast och lös, vattnig potatis. Känsligheten för kväve varierar mellan de olika potatissorterna.
Om bladverket är saftigt och friskt och grönt saknas inte kväve. Är bladverket blekt gulgrönt kan man mylla ned lite kogödsel. Tänk på att bladverket också kan se gult och sjukt ut om plantan har fått för mycket eller för lite vatten.
Det är viktigt att jorden håller en temperatur på minst 10 grader när man planterar potatis, det brukar dock inte vara något problem när man odlar i kärl, pallkrage eller i lite upphöjd jordbädd.
Fyll på kärlet med 10 cm jord och lägg försiktigt ned potatisarna. Groddarna ska peka uppåt från potatisen, var försiktig så att de inte bryts av.
Häll över ett 10 cm jordlager så endast 5 cm jord ligger över potatisen - inte mer. Fyll på med mer jord upp runt hela stänglarna när plantan har vuxit till ca 10 cm. Det skyddar potatisen från solljus så den inte blir grön (giftig och oätlig) och stimulerar till att fler potatisar växer ut plus att det ger mer stöd till potatisplantorna. När man täcker upp med jord runt plantan så växer nya stoloner (utlöpare) ut från stänglarna (blasten). Ytterst på stolonerna bildas små knölar som sedan växer ut till färdiga potatisar. Om man fyller på jord allt eftersom plantan växer kan man öka skörden ordentligt i t ex pallkragar med tre till fyra kragar på höjden. Täck dock inte bladen och vattna regelbundet.
Bearbeta jorden väl, 15 - 20 cm djupt, så den blir lucker och genomsläpplig och allt ogräs tas bort innan du planterar.
Dra upp raka fåror i jorden. Sätt potatisen med groddarna uppåt. Radavstånd: ca 60 cm med sättavstånd på 20 - 25 cm.
Kupa upp jorden runt plantorna när de har vuxit upp till 10-15 cm höjd. Kupa gärna en gång till under växtperioden.
Hur lång tid det tar för potatisknölarna att bli färdigutvecklade beror på sort och om det är mycket tidig eller sen potatis, var i landet du odlar och hur vädret har varit under säsongen. Skriv planteringsdatum på en etikett som du sätter fast på odlingskärlet eller sätter ner potatisen i potatislandet så att du vet när potatisen är skördefärdig.
Ta inte upp potatisen för tidigt - ett riktmärke kan vara att man skördar potatisen när plantan precis har blommat över. I dag finns det dock sorter som blommar mycket sparsamt som t ex Minerva och King Edward. Det bästa sättet att se om potatisen är klar för upptagning är att krafsa bort översta jordlagret runt knölarna och se efter hur stora de är när det börjar bli dags för skörd.
Mycket tidig potatis (färskpotatis) skördas direkt utan att blasten skärs av. Skalet är då mycket tunt och potatisen kan ätas med skal. Tidig potatis (sommarpotatis) tas upp direkt eller så skärs blasten av. På senpotatis (höst- och vinterpotatis) skärs blasten av 2 - 10 cm över jorden när potatisen är färdigutvecklad.
Potatisen får ligga kvar i jorden i ca 3 veckor för att få tjockare skal innan den skördas. Det tjockare skalet gör potatisen mer tålig vid hantering och lagring.
Potatis som odlas på samma plats och i samma jord år efter år drabbas mycket lättare av sjukdomar och växtskadegörare.
På t ex en liten kolonilott där det inte är så stora möjligheter att flytta runt odlingen till olika ställen, kan det med åren bli mycket nematoder och andra skadegörare i jorden. Då gäller det att välja nematodresistena potatissorter och sorter som är allmänt mycket motståndskraftiga mot bladmögel, rostringsvirus, skorv osv. Om Bladmögel dyker upp kan man rädda skörden genom att ta bort (elda upp) blasten på en gång och ta upp potatisen om några veckor, mindre potatisen men förhoppningsvis utan brunröta.
Annons för Odla.nu
Se vidare Linser på Odla.nu>Odlingsanvisningar linser källa: grontcentrum.se
Jordart: Växer på de flesta jordar men man skall undvika kväveproducerande jordar d.v.s. jordar med hög mullhalt. Växer även bra på lite sämre jordar men man skall tänka på att mycket steniga fält ställer till det vid skörd då man har väldigt låg stubbhöjd för att få med alla linser.
Växtföljd: Linser är en baljväxt och man bör inte odla baljväxter tätare än vart 6: år på samma fält. Se till att inte ha spillsäd i odlingen som försvårar rensningen av färdig vara
Jordbearbetning och gödsling: Blindharva före och efter sådd för att minska ogrästrycket, tänk dock på att inte torka ut jorden. Ogräsharvning går bra efter uppkomst fram till linserna börjar klänga i varandra, undvik att ogräsharva precis när linsen börjar komma upp. Om det är stenig jord bör man välta efter sista ogräsharvningen för att underlätta skörden. Linser är en kvävefixerande gröda och behöver därför inget kväve men se till att det finns tillgång på fosfor och kalium och gödsla efter markkartan. Behovet av P och K vid normal skörd och normala värden på marken (klass 3–4) så är behovet ca 7–10 P och 10-20 K.
Sådd: Linser kan sås ganska tidigt och är inte speciellt frostkänsliga. Så djupet bör ligga kring 3–4 cm beroende på sort (riktmärke är 10 ggr fröstorleken) men sträva efter att placera fröet i fuktig jord. Utsädesmängen bör ligga på ca 350 grobara kärnor per m2 då man samodlar med havre, i renbestånd kan man gå upp 10–15 % för att få en mera upprättstående gröda vid skörd. Utsädesmängden per ha och sort med normala tkv och grobarhet blir då enligt informationen nedan.
Gotlands lins 85 kg, Rosana röd 85 kg, Anicia grön 95 kg, Havre i alla sorter 50 kg.
Skörd: Tröska vid 16–17 % vattenhalt för att minska risken för sönderslagna kärnor, risken ökar vid lägre vattenhalter. Använd ett lägre varvtal på cylindern och kontrollera att slagskon inte är för hårt åtsatt. Detta är speciellt viktigt om man skall använda linserna till utsäde. Undvik att köra med för lågt skärbord då risken att få med jord och grus i linserna ökar och därmed ställer till det vid rensning.
Välj de böcker du vill ha i lugn och ro innan bokrean den 23 februari
